Under bloggens glansdagar var jag ofta tvär och tjurig i mina inlägg. Fan hit o dit. Åt helvete fram och tillbaka. Plötsligt blev det otrendigt att va otrevlig och jag förlorade fotfästet för ett tag. Sen blev jag deppig istället och skrev mina bästa inlägg när jag var riktigt nere. Nu är jag tjurig igen, och skriver därför sällan. Det blir varken trendigt eller speciellt bra.
Extra otrendigt är det att irritera sig på folk som inte vill följa coronarekommendationerna. Hur jobbigt är det att vänta fyra minuter till nästa tunnelbanetåg osv... Så tråkigt!! Varje dag kommer jag hem till Maria och berättar nya historier om respektlösa människor i kollektivtrafiken. Jag vet knappt vad jag tycker mest illa om längre - att femton gymnasieungdomar åker 300 meter med tvärbanan eller att höra mig själv berätta om det.
Jag har börjat läsa på om explosiv träning. Explosiviteten är det första som försvinner när en person blir gammal. Det är det jag blir nu. Use it or lose it sister. Nästa inlägg kommer att handla om bekvämlighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar